Afghanistan

Afghanistan
Afghanistans historia kännetecknas av krig och våld. Nu styrs landet för första gången av demokratiskt valda ledare, men det finns fortfarande många hinder att övervinna för att demokratin ska kunna överleva.
Afghanistan har haft en utsatt position på grund av dess beliggenhet i Centralasien med Iran, Pakistan, Indien och Kina som grannländer. Grannländernas makthavare har flera gånger invaderat Afghanistan. Rivaliteten mellan olika krigsherrar har dominerat landets politiska scen. Krigsherrarna har traditionellt styrt sina områden med hjälp av privata härar. Under perioden mellan åren 1933 och 1973 var dock Afghanistan ett förhållandevis fredligt, om än diktatoriskt, kungadöme. Landet var också ett populärt turistmål och Kabul var beryktad som en vacker stad. Men allt eftersom det kalla krigets fronter blev hårdare, ökade också antalet oroligheter i Afghanistan.
Monarkin i Afghanistan avskaffades i samband med en militärkupp år 1973 och fyra år senare, 1977 förklarades nationen som en republik. Kommunisterna tog makten 1978 och styrde riket som en folkdemokratisk republik efter sovjetmodell. Islamistiska motståndsgrupper samlades i gerillarörelsen Mujahedin (begreppet betyder heligt krig) för att kämpa mot kommunisterna. Afghanistans kommunistiska ledning begärde hjälp från Sovjetunionen som valde att invadera Afghanistan i december 1979 för att säkra kommunisterna regeringsmakt.
Den ryska invasionen ledde till en upptrappning av det kalla kriget, som hade varit inne i en lugn fas sedan Cubakrisen år 1962. USA, tillsammans med Pakistan, stöttade Mujahedin med vapen och militär material. Mujahedin fick då sina viktigaste baser i gränsområdena mellan Pakistan och Afghanistan. Dessutom fick Mujahedin militär hjälp av muslimer från andra arabiska länder. Det blev ett långt och hårt krig för den afghanska befolkningen. Först år 1989 drog sig Sovjetunionen ut, efter att kriget hade krävt över en miljon människoliv och över fem miljoner hade tvingats på flykt.
I det maktvakuum som uppstod efter de ryska soldaterna kom gamla konflikter upp till ytan, bl a motsättningar inom Mujahedin. Gamla allierade förklarade krig mot varandra. Samtidigt hade de centrala myndigheterna, kommunisterna, stora problem, nu när de inte längre hade Rysslands stöd. Kommunisterna förlorade kontrollen över allt större landsområden och olika krigsherrar tog över. Kommunisterna störtades 1992 och ett nytt blodigt krig bröt ut. Det var i krigets kaos som Taliban uppmärksammades, en sunnimuslimsk nationaliströrelse med rötter i Mujahedin som lovade att få slut på krig och korruption. Talibans bas var gränsområdena mellan Afghanistan och Pakistan och den militära religiöst fundamentalistiska rörelsen fick snabbt anhängare. Under åren 1994 och 1996 erövrade talibanerna allt större landsområden och intog till slut också huvudstaden Kabul. Bara Nordalliansen höll stånd. Även Nordalliansen hade rötter i Mujahedin och bestod av krigsherrar som allt eftersom kontrollerade ett krympande område i norra Afghanistan.
Talibanerna förklarade Afghanistan som en ”ren islamistisk stat”, och införde sträng sharialagstiftning. TV, alkohol och icke-religiös musik förbjöds. Kvinnor tvingades bära burka och fick inte lov att lämna hemmet ensamma. Det blev också en hård ändring på lagbrott. Straffet för stöld blev att få handen avskuren, och stening blev straffet för otrohet. Talibanerna satte i stort stopp för krigen men stod själva bakom stora och allvarliga övergrepp mot lokalbefolkningen. Bland annat anses talibanerna stå bakom omfattande massakrer på Hazarerna, en folkgrupp som utgör ungefär tio procent av Afghanistans befolkning. Talibanerna chockerade en hel värld när de i mars 2001 sprängde två Buddhastatyer i luften. Statyerna restes fem- eller sex hundra år e.kr, och var 37 och 55 meter höga. Talibanerna såg statyerna som avgudsdyrkelse.
Talibanerna hade hela tiden nära band till al-Qaida. Al-Qaidas ledare Usama Bin Ladin bodde i Afghanistan i flera perioder. Al-Qaida grundades 1988 i samband med Mujahedins krig mot Sovjetunionen. Bin Ladin etablerade då en bas i gränsstaden Peshawar i Pakistan för arabiska mujahedinsoldater. Så småningom etablerade han även baser i Afghanistan. Då talibanerna kom till makten 1996 gjordes baserna om till träningsläger för Al-Qaida-terrorister. Samarbetet blev formaliserat när en av Bin Ladins söner gifte sig med dottern till Mullah Mohammad Omar.
Al-Qaida och Usama bin Ladin ställdes som ansvariga för terrordådet mot World Trade Center och Pentagon den 11 september 2001 och USA krävde omedelbart att Bin Ladin skulle utlämnas. Då Afghanistan nekade invaderade en flernationell styrka, under ledning av USA, Afghanistan. På marken samarbetade amerikanska och brittiska styrkor med Nordalliansen och framryckningen gick fort. Dessutom bombades Afghanistan omfattande från luften. Efter två månader gav talibanerna upp. Många tidigare Al-Qaida och talibansoldater blev tagna till fånga och skickades till amerikanska fångläger, bl a till Guantanamo på Cuba. Al-Qaidas ledare, Usama Bin Ladin, hittades aldrig.
Afghanistan har efter talibanernas fall genomfört sitt första demokratiska val i några delar av landet. Vinnaren av valet som hölls i september 2005, blev Hamid Karzai. Karzai var också ledare för interrimstyret efter att talibanernas regim störtats. Trots att valet kunnat genomföras är det långt kvar innan Afghanistan blir en välfungerande demokrati. Den sittande regeringen består av många från den tidigare Nordalliansen och har nära band till landets olika krigsherrar. Konfliktnivån har stigit de senaste åren och stödet för talibanerna ökar igen. Det förekommer sammanstötar mellan olika privata härar som administreras av olika krigsherrar. Självmordsbombare är också ett ökande problem.
Narkotikaproduktionen i landet ökar med full fart igen, något som skapar stora problem. Narkotikaproduktionen lyckades talibanerna minska men man tappade kontrollen de sista åren. Afghanistan producerar idag 75 procent av världens opium. I likhet med Colombia har man även i Afghanistan använt besprutning för att ta död på narkotikaplantorna. Besprutningen har den otursamma effekten att den också tar död på alla andra plantor och gör därmed åkrarna obrukbara för de redan fattiga bönderna. Det har satts in stora resurser för att avväpna och demobilisera men än så länge klarar regeringen bara att trygga säkerheten i huvudstaden Kabul.
FN:s roll i konflikten
FNs säkerhetsråd godkände USAs invasion av Afghanistan efter terrorangreppen den 11 september 2001. Enligt FN hade USA rätt att försvara sig efter att själva ha blivit angripna på amerikansk mark. Några länder menade att det hellre borde vara en FN-styrka som tog sig in i Afghanistan men förslaget vann inte gehör. Inte heller efter talibanernas fall har FN haft fredsstyrkor i Afghanistan. Det finns dock många FN- organisationer i landet för humanitär hjälp till civilbefolkningen. FN hade projekt i Afghanistan redan 1950 så många av FNs hjälporganisationer var där långt före talibanernas regeringstid. UNHCR, FNs flyktingkommissarie, har administrerat flyktingläger i Pakistan och Iran. Under de allvarligaste krigshandlingarna på 80- och 90- talen var en tredjedel av den afghanska befolkningen på flykt. FN har också satt in stora resurser på minröjning. Gamla minor är ett stort problem i jordbrukslandet Afghanistan.
Källor: Uppsala Conflict database, Institutet för fredsforskning (PRIO), FN- sambandet, Aschehoug og Gyldendals stora norska lexikon, Wikipedia, BBC